Forskning och rapporter

Barn och unga på internet

Digitala medier på föräldriska
Av: Statens medieråd
En serie av snabbguider riktad till föräldrar som vill lära sig mer om ungas digitala vardag. Snabbguiderna beskriver ett antal olika digitala medier och hur ungdomar använder de olika plattformarna för att kommunicera. De tar också upp vilka skyldigheter och rättigheter användarna har juridiskt, vilka personuppgifter som sparas och hur man gör om man vill lämna ett socialt nätverk. Du hittar guiden här.

Ungar & medier 2017
Av: Statens medieråd.
Denna rapport redogör för vad Sveriges barn och unga själva tycker om sin medieanvändning i termer av hur ofta, hur mycket och varför de använder medier. Syftet är att bidra till en kunskapsbank för föräldrar, lärare och andra som arbetar med, eller intresserar sig för, barn och unga och deras medievardag. Underlaget, som samlats in av Statistiska centralbyrån (SCB), består av två olika enkäter som sänts ut till totalt 5000 barn i åldrarna 9-18 år. Det är sjunde gången sedan 2005 som Statens medieråd genomför denna undersökning. En nyhet för 2017 års upplaga är frågan huruvida respondenten har någon form av funktionsnedsättning. Detta för att klarlägga hur medieanvändningen bland barn med olika typer av funktionsnedsättningar liknar eller skiljer sig från genomsnittet. Läs rapporten här

Små ungar & medier 2017
Av: Statens medieråd
En kartläggning av medievanorna bland våra yngsta samhällsmedlemmar. Underlaget består av enkäter besvarade av föräldrar till barn i åldrarna 0 till 8 år, där de tillfrågats om barnens medievardag och den egna attityden kring barnens medieanvändning, skyddsaspekter när det gäller medieinnehåll och åsikter om skadlig mediepåverkan. Underlaget består av två olika enkäter. En som sänts till ca 2000 föräldrar till barn 0–4 år, en som sänts till ca 2000 föräldrar till barn 5–8 år. Rapporten visar klart och tydligt att vissa former av medieanvändning går allt längre ner i åldrarna. Det är också tydligt att skillnaden mellan pojkars och flickors medieanvändning är liten bland de yngsta, men ökar med stigande ålder. Läs rapporten här.

Föräldrar & medier 2017
Av: Statens medieråd.
En översikt över hur vårdnadshavare till barn 9–18 års resonerar kring sina barns medievanor. Rapporten kartlägger vad föräldrar i Sverige tycker om sitt barns medieanvändning och hur ofta, hur mycket och varför barnen använder olika medier, och vilka eventuella problem det upplevs föra med sig. Det redogörs även för vårdnadshavarnas reflektioner kring medieinnehåll med potentiellt skadlig påverkan ur en skyddsaspekt. Resultaten redovisas fördelat på tre åldersgrupper,: 9–12, 13–16, samt 17–18. En nyhet för 2017 års upplaga av undersökningen är en fråga till föräldern om barnet har någon form av funktionsnedsättning. Läs rapporten här.

Ungar & medier 2017 – Demografi
Av: Statens medieråd
Denna rapport, som baseras på Statens medieråds undersökning Ungar & medier 2017, redogör för hur barn och ungas medievanor,- och attityder påverkas av tre oberoende demografiska bakgrundsvariabler; föräldrarnas härkomst, föräldrarnas utbildning respektive föräldrarnas inkomst. Resultaten baseras främst på mätningar av vilken medieteknik barnen har tillgång till och hur de faktiskt använder den. Läs rapporten här.

Teknisk rapport Ungar & medier 2017
Av: Statens medieråd och Statistiska centralbyrån
En presentation av de tekniska aspekterna av undersökningen Ungar & medier 2017, som genomförts av enkätenheten vid Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Statens medieråd. Här återges bland annat val av metod, population och frågevariabler. Det redogörs också för sådant som hur urvalet skett, för osäkerhet och bortfall samt för hur tabeller och diagram utformats. Detta är tredje gången sedan Unga & medier-studien initierades av Statens medieråd 2005 som den görs via SCB.
Läs rapporten här.

Friends Nätrapport 2017
Av: Friends.
Rapporten kartlägger livet på nätet hos barn i Sverige och är baserad på webbenkäter som 1001 barn mellan 10 och 16 år har svarat på under en period i februari 2017. Förutom statistik och resultat från enkäterna innehåller rapporten information om lagen samt rekommendationer från Friends. Rapporten visar bland annat att var tredje ung har blivit utsatt för nätkränkningar senaste året, och 84 procent av alla 16-åringar har sett vuxna bete sig illa online. Läs rapporten här.

Mer oftare och längre tid. Så gör barn och unga med NPF på nätet.
Av: Attention inom projektet Nätkoll, i samarbete med statens medieråd.
En rapport baserad på två enkätundersökningar om livet på nätet för barn med NPF:er (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar), en riktad till barn och unga med NPF:er och en till deras föräldrar. Resultaten från enkätundersökningarna har jämförts med Statens medieråds undersökningar Ungar & medier 2015 och Föräldrar & medier 2015. Läs rapporten här.

Svenskarna och internet 2017 – undersökning om svenskarnas internetvanor
Av: Internetstiftelsen i Sverige.
En heltäckande rapport om människors internetvanor i Sverige, från det allmänna internetanvändandet till mer specifik statistik om b.la. barns upplevelser av mobbning på internet. Läs rapporten här.

Inte okej – stöd till dig som vill motverka näthat
Av: Statens medieråd
En broschyr riktad till barn och unga som utsätts för näthat eller ser någon annan utsättas. Den går igenom vad näthat är, vilka konsekvenser det får och vad det finns för stöd att få. Broschyren går även igenom vilka de vanligaste näthatsrelaterade brotten är och exempel på vad som kan vara olagligt online. Läs broschyren här.

Näthat tystar vissa röster

Hat och hot på nätet
Av: NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, på uppdrag av Nordiska ministerrådet (Moa Bladini).
En kartläggning av den rättsliga regleringen av hat och hot på nätet i de nordiska länderna. I hela Norden råder det en osäkerhet kring hur bestämmelserna som omfattar hatbrott ska tillämpas och var gränsen mot yttrandefriheten går, vilket leder till att bestämmelserna inte används i den utsträckning som i teorin är möjligt. Det innebär att det praktiska skyddet är litet för samtliga grupper, och i dagsläget obefintligt för dem som utsätts på grund av kön. Rapporten visar även att såväl kvinnor som män är utsatta för kränkningar på nätet men att män och kvinnor drabbas dock på olika sätt. Läs rapporten här.

Hot mot kvinnliga opinionsbildare
Av: Tidningsutgivarna & Kantar Sifo (Thea Eriksson Almgren, Mikaela Ekblad och Toivo Sjörén).
Sammanställning av en onlineundersökning gjord i mars 2017, om förekomsten av hot och trakasserier mot kvinnliga opinionsbildare, kommentatorer, debattörer, nyhetsanalytiker och krönikörer. Undersökningen kartlägger även vilka effekter hoten och trakasserierna får för dem som utsättas. I sammanställningen presenteras bland annat att 72 procent av kvinnliga opinionsbildare, krönikörer eller analytiker har utsatts för hot eller trakasserier de senaste 12 månaderna. Se hela sammanställningen här.

Hotad kultur? En undersökning om hot, trakasserier och våld mot konstnärer och författare i Sverige. Rapport 2016:3
Av: Myndigheten för kulturanalys.
En rapport som kartlägger konstnärer och författares utsatthet för hot, våld och trakasserier samt vad det får för konsekvenser.Kartläggningen belyser även vilka grupper som kan vara särskilt utsatta, exempelvis är författare och konstnärer med utländsk bakgrund mer utsatta. Rapporten redogör att det vanligaste sättet författare och konstnärer utsätts för är hot via sociala medier eller andra digitala kanaler. Det finns även ett tydligt samband att författare har en samhällskritisk ambition och att de utsätts för hot, trakasserier, våld, stöld och skadegörelse.

Näthat i vardagen

Polisanmälda hot och kränkningar mot enskilda personer via internet, Rapport 2015:6
Av: Brå.
Den här kartläggningen beskriver de polisanmälda brottens karaktär och ger en beskrivning av såväl de utsatta individerna som av gärningspersonerna, med särskilt fokus på skillnader mellan könen. Brå redovisar också i vilken omfattning de aktuella brotten leder till åtal och lagföring samt analyserar de skäl som finns till att ärenden läggs ner. Vidare ges en beskrivning av vilka problem rättsväsendet har i sitt arbete med att utreda och lagföra de aktuella brotten och ge förslag på åtgärder mot dessa problem. Läs rapporten här

Förebyggande åtgärder och lösningar:

Agera mot näthat, Företag mot näthat, Nätaktivistboken och Näthat i skolan
Av: Antidiskrimineringsbyrån i Uppsala inom projektet Nätvaro.
Fyra handböcker som på olika sätt behandlar ämnet näthat. Böckerna finns att beställa här.

Att motverka näthat – Konkreta tips för dig som vill göra internet till en bättre plats
Av: Sibship Society.
Rapporten har ett normkritiskt perspektiv och inleder med att beskriva normer, diskriminering, hatbrott och näthat. Sedan presenteras strategier och metoder som organisationer kan använda för att arbeta mot näthat. Slutligen ges generella tips och principer. Läs rapporten här.

Speak Up & Stay Safe(er)! (eng)
Av: Feminist Frequency (Jaclyn Friedman, Anita Sarkeesian and Renee Bracey Sherman).
En guide i hur en kan skydda sig själv på internet. Guiden finns på engelska, spanska eller arabiska här.

Koll på nätet – ett digitalt läromedel
Av: Nätkoll. Producerat av Pedagogiskt centrum.
Missa inte Nätkolls läromedel för dig som är lärare. Projekt Nätkoll har tagit fram ett webb-verktyg som handlar om risker på nätet med en tillhörande lärarhandledning. Materialet vänder sig till elever och lärare på högstadiet och gymnasiet. Här finns materialet och här finns en youtubevideo som beskriver det.

Övrigt:

Samlade projekt (eng)
Av: Tactical Technology Collective.
TTC har gjort en mängd olika projekt om livet online och näthat, från events till verktygslådor och forskning. Allt finns samlat här.