Proffsen svarar – med Bris

Vanliga frågor från vuxna om barns närvaro på nätet.

Ett av Bris stöderbjudanden är Bris vuxentelefon om barn. Hit kan vuxna höra av sig vardagar 9-12 för att prata med någon av Bris kuratorer med frågor som rör barns rättigheter på olika sätt. Som vuxen kan man också höra av sig om en känner oro över ett barn och behöver råd och stöd kring detta.

Vi har samlat dom vanligaste frågorna som vuxna ställer kring barns närvaro på nätet och även besvarat dom utifrån Bris barnsyn och dom erfarenheter vi har från att möta barn och unga dagligen.

  1. Mitt barn är beroende av sin mobil. Hur kan jag hjälpa hen?

Vi på Bris delar inte tanken att beroendebegreppet kan appliceras på användande av mobil eller surfplatta.  Att någon (vuxen eller barn) spenderar mycket tid med sin mobil kan i sig bero på massor av saker. Dom flesta barn använder mobilen för att chatta med kompisar, kolla klipp på Youtube, söka information, lägga upp fina bilder, kolla kartor, osv.

Så att bara säga att någon är beroende utan att vidare undersöka vad personen gör med sin mobil är faktiskt ganska korkat. Men också vanligt, speciellt bland vuxna. Att bete sig lite korkat betyder dock inte att en är korkad. Och vi vet att föräldrar så klart bryr sig om sina barn och vill att dom ska må bra. Det är ju ofta därför vuxna oroar sig. Men en väldigt bra medicin mot oro är relation. Att fråga sin unge vad hen gör på nätet, hur hen mår och skaffa sig mer kunskap om sociala medier är ett sätt att dels komma sin unge närmare, men också att göra sig av med sådana där teorier om beroende.

Visst kan vi alla fastna i beteenden och handlingar för länge och för mycket ibland. Det kan vi alla känna igen oss i. Och det kan och ska vi så klart prata med våra barn om. Vuxna jobbar till exempel ofta väldigt mycket och det kan vara ett problem för relationer i vårt samhälle. Eller oroar sig i onödan för sina barn. Det vill vi på Bris alltid prata med dom vuxna som hör av sig till vår vuxentelefon om.

  1. Hur kan jag se till så att mitt barn aldrig blir utsatt för något taskigt och läskigt på nätet?

Hur gärna vi än vill kan vi inte skydda någon helt och hållet, inte ens våra barn. Tvärtom så kan vårt behov att försöka skydda istället göra att barnet löper större risk att bli utsatt. Har barnet inte lärt sig att hantera svårigheter kommer hen löpa större risk när hen väl råkar ut för dem. Om du som förälder istället kan hjälpa ditt barn att hitta strategier på nätet kommer det göra att hen inte löper lika stor risk att bli utsatt. Vi delar ju med oss av kunskap till barn hela tiden, hur hen ska klara sig i trafiken, på väg till skolan eller hur reglerna är i ett spel. Försök att se nätet på precis samma sätt,  något ditt barn behöver lära sig att behärska.

En viktig livskunskap är ju att det blir fel i livet ibland. Det kan vi inte undvika. Men vi kan se till att veta vilka rättigheter vi har och en av dom är ju att vi alltid har rätt till hjälp och stöd i svåra livssituationer.

Att dela med sig av sina värderingar till sina ungar är ju något som vi vuxna gör oavsett vi vill det eller inte. Att förmedla vikten av normkritik och allas lika värde är ett sätt att rusta våra barn för att bättre kunna hantera kränkande behandling och framför allt för att dom inte ska utsätta andra.

Ditt barn behöver veta att hen alltid kan komma till dig när något svårt händer.  Utan att bli bedömd eller bestraffad.

  1. Hur ska jag hjälpa mitt barn som blivit utsatt på nätet?

Som vuxen är du jätteviktig i ditt barns liv. Vi behöver påminna oss om det ibland.  I den rollen behöver du lyssna och vara nyfiken på det hen har att säga. Ta reda på hur det ligger till och hur hen mår. Behåll ditt lugn! Blir du upprörd, för arg eller kanske ledsen finns det stor risk att du inte kommer få höra så mycket mer. Många barn vill skydda sina föräldrar från att höra saker som blir jobbiga. Och du ska inte ge ditt barn ansvaret att ta hand om svåra känslor som du har.

Många barn som hör av sig till Bris berättar att dom möts av bestraffningar och ilska när dom berättar om något svårt som dom blivit utsatta för. Döm inte! Det är aldrig den blir utsatts ansvar att den blir utsatt.

Var lyhörd till ditt barns egna förslag till lösningar och berätta för hen vad du tänker att göra. Inkludera ditt barn i hur du tänker och funderar och be hen själv berätta om hur hen vill göra. Varken du eller ditt barn behöver ha alla lösningar där och då men lugna med att du kommer hitta sätt att hjälpa. På så sätt skapar du en trygghet för ditt barn. Behöver du i din tur hjälp vad du ska göra så se till att ta hjälp. Du är till exempel välkommen att höra av dig till vår vuxentelefon om barn på telefon 0200 150 50 50.